optimusveterinaria.com

Astigmatism är en synstörning som orsakas av abnormiteter i krökningen av hornhinnan eller ögats lins. Detta tillstånd orsakar suddig eller förvrängd syn, både på nära och långt avstånd.

Astigmatism eller astigmatism kan förekomma samtidigt som närsynthet (hyperopi) eller långsynthet (närsynthet). I allmänhet har abnormiteter i ögats krökning som orsakar astigmatism funnits sedan födseln. Men skada eller operation i ögat kan också orsaka denna störning.

Baserat på platsen för abnormiteten delas astigmatism in i två typer, nämligen:

• Hornhinneastigmatism, vilket är astigmatism på grund av abnormiteter i hornhinnans krökning
• Lentikulär astigmatism, som är astigmatism på grund av abnormiteter i ögonlinsens krökning

Orsaker och riskfaktorer för astigmatism

Astigmatism orsakas av en abnormitet i krökningen av hornhinnan eller ögats lins. Det är inte känt vad som utlöser sjukdomen, men detta tillstånd tros vara relaterat till ärftlighet.

Hornhinnan och linsen är de delar av ögat som fungerar för att bryta och överföra ljus till näthinnan. I ögon med astigmatism bryts inte det inkommande ljuset ordentligt så att den resulterande bilden blir oskarp eller skev.

Astigmatism kan hända vem som helst. Det finns dock flera andra tillstånd som kan öka risken för astigmatism, inklusive:

• Närsynthet eller svår långsynthet
• Historik av astigmatism eller andra ögonsjukdomar, såsom: keratokonus (hornhinnedegeneration), i familjer
• Historik av ögonskada eller ögonoperationer, såsom kataraktkirurgi
• Förtunning av hornhinnans skikt eller bildandet av ärrvävnad på hornhinnan

Astigmatism Symtom

I vissa fall orsakar astigmatism inga symtom alls. Om det finns symtom kan besvären som patienter upplever variera, inklusive:

• Förvrängning av synen, till exempel raka linjer blir sneda
• Suddig syn (svag) eller ur fokus
• Svårt att se på natten
• Ögonen blir lätt trötta och känns obekväma
• Kisar ofta med ögonen när man tittar på något
• Irritation för ögonen
• Huvudvärk

När ska man gå till doktorn

Kontrollera med en ögonläkare om du eller ditt barn upplever ovanstående besvär, särskilt om dessa besvär stör dagliga aktiviteter, som att läsa eller köra bil.

Astigmatism Diagnos

För att diagnostisera astigmatism och bestämma dess storlek måste en ögonläkare utföra en grundlig ögonundersökning och cylinderögontest, inklusive:

Synskärpa test

I ett synskärpatest kommer läkaren att be patienten läsa en serie bokstäver i olika storlekar från ett avstånd av 6 meter.

Brytningstest

Denna undersökning består av flera serier av tester. Läkaren kommer att undersöka formen av ljus som kommer in och tar emot näthinnan för att avgöra om patienten har brytningsfel närsynthet, långsynthet, astigmatism eller en kombination av dessa.

Brytningstestet kan göras med ett enkelt instrument som kallas retinoskop eller med en automatisk maskin. Om ett brytningsfel hittas kommer läkaren att fastställa storleken på brytningsfelet.

Astigmatism mäts med en dioptriskala. Friska ögon utan astigmatism har astigmatism-dioptrier på 0. Hos de flesta orsakar dock astigmatism-dioptrier mellan 0,5–0,75 inga besvär.

Dioptrimätningar utförs genom att be patienten läsa en serie bokstäver genom en linsanordning som kallas a phoroptor. Om patienten inte kan se bokstäverna tydligt kommer linsstorleken att ändras tills bokstäverna kan läsas perfekt.

Keratometri

Keratometri är en procedur för att mäta krökningen av ögats hornhinna med hjälp av ett instrument som kallas en keratometer. Förutom att fastställa diagnosen kan detta undersökningsverktyg även användas för att bestämma rätt storlek på kontaktlinser.

Corneal topografi

Denna kontroll fungerar på samma sätt som keratometri, men gjort med mer sofistikerade och exakta verktyg. Vanligtvis görs denna undersökning om läkaren planerar operation för att behandla astigmatism.

Astigmatism behandling

Behandling av astigmatism eller cylinderögon beror på patientens dioptriskala. Patienter med mild astigmatism och utan synnedsättning behöver kanske inte någon behandling.

Hos patienter med dioptrier över 1,5 rekommenderar läkare i allmänhet användning av glasögon eller kontaktlinser. Storleken på glasögonen eller kontaktlinserna bestäms utifrån resultaten av refraktionstestet.

Men om patienten vill ha en annan behandlingsmetod kan refraktiv kirurgi vara ett alternativ. Några av de kirurgiska metoder som kan användas för att behandla astigmatism är:

Laserassisterad in situ keratomileusis (LASIK)

LASIK är ett förfarande för att omforma hornhinnan med hjälp av en laser. Målet är att korrigera ljusets fokus på näthinnan.

Laserassisterad subepitelial keratektomi (LASEK)

I LASEK-proceduren kommer kirurgen att lossa det yttre lagret av hornhinnan (epitel) med en speciell alkohol och sedan omforma hornhinnan med hjälp av laser. Därefter kommer epitelet att dras åt till det normala.

Fotorefraktiv keratektomi (PRK)

PRK-proceduren är densamma som LASEK. Skillnaden är att i PRK kommer epitelet att tas bort. Epitel kommer att återbildas naturligt efter krökningen av den nya hornhinnan.

Linsextraktion med litet snitt (LEDER)

Vid astigmatism åtföljd av mild närsynthet kan läkare köra SMILE för att korrigera formen på hornhinnan. Denna procedur görs genom att göra ett skivformat snitt (lins) under hornhinnan genom att använda en laser och ta bort den genom ett litet snitt.

Komplikationer av astigmatism

Astigmatism som förekommer i endast ett öga sedan födseln kan leda till amblyopi, även känd som lat öga. Detta tillstånd uppstår eftersom hjärnan är van vid att ignorera signalerna från ögonen.

Amblyopi kan behandlas med ögonbindel om den upptäcks innan synvägarna i hjärnan är fullt utvecklade.

En annan komplikation som kan uppstå på grund av astigmatism är keratokonus, som är ett tillstånd när hornhinnan tunnar ut och sticker ut som en kon. Keratokonus kan orsaka dimsyn. Faktum är att detta tillstånd kan orsaka blindhet om det lämnas okontrollerat.

Förebyggande av astigmatism

Som förklarats ovan kan astigmatism orsaka suddig syn. Hos vuxna patienter kan detta besvär lätt märkas, men inte hos patienter med spädbarn och barn. Därför måste ögonundersökningar utföras på nyfödda och fortsätta med jämna mellanrum. Det rekommenderade schemat är:

• Ålder 65 år: vartannat år
• Ålder 65 år: en gång per år