optimusveterinaria.com

Djup ventrombos (DVT) eller djup ventrombos är en blodpropp i en eller flera djupa vener. I de flesta fall bildas DVT i venerna på låret eller vaden, men det kan även bildas i venerna i andra delar av kroppen.

En blodpropp eller propp är blod som ändrar form från en vätska till en lätt fast gel, genom en process som kallas koagulering. När ett skärsår eller skada inträffar kommer blodet att koagulera för att få blödningen att sluta.

På djup ventrombos, blodproppar uppstår i de djupa venerna som blockerar blodflödet. Om de lämnas okontrollerade kan dessa blodproppar lossna och följa blodomloppet för att täppa till artärer i lungorna. Som ett resultat kommer patienten att få svårt att andas, till och med döden.

Anledning Djup ventrombos

Djup ventrombos orsakas av någon sjukdom eller tillstånd som hindrar blod från att flöda eller koagulera normalt. Det finns tre faktorer som kan orsaka detta, nämligen:

• Skador på vener
• Försämrat blodflöde i venerna
• Tillstånd som gör att blodet koagulerar lättare (hyperkoagulabilitet)

Riskfaktor Djup ventrombos

Alla sjukdomar eller tillstånd som orsakar de tre faktorerna ovan kan öka risken för DVT. Därför löper du hög risk för djup ventrombos om:

• Lider av en genetisk störning som gör att blodet koagulerar lättare, som t.ex Faktor V Leiden, nefrotiskt syndrom och antifosfolipidsyndrom
• Att ta långa resor med bil, tåg eller flyg, vilket gör att benen inte rör sig så mycket
• Genomgår sängläge, är förlamad eller lider av en sjukdom som hindrar benen från att röra sig under lång tid
• Lider av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, cancer, kolit eller fetma (mycket överviktig)
• Har en historia av operation på vener, såsom hjärtkirurgi, bukkirurgi eller knä- och höftproteskirurgi
• Har en historia av underkroppsskador, såsom frakturer på lårbenet, benet eller bäckenet
• Lider av sjukdomar som stör blodkärlens funktion, såsom vaskulit och åderbråck
• Upplever ökade nivåer av hormonet östrogen, till exempel på grund av graviditet, nyligen födda barn, tar p-piller eller östrogenhormonersättningsläkemedel
• Har en historia av DVT eller lungemboli, antingen hos dig själv eller i familjen
• Använder injicerbara läkemedel
• Tar cytostatika
• Ha en rökvana
• Över 60 år gammal

Symptom Djup ventrombos

I vissa fall har DVT inga symtom alls. Men generellt tar DVT upp klagomål i form av:

• Lemmarna med DVT känns varma
• Smärta som blir värre när man böjer benet
• Svullnad i ena benet, speciellt i vaden
• Kramper som brukar börja i vaderna, speciellt på natten
• Ändrar färgen på benen till blek, röd eller mörkare

När ska man gå till doktorn

Uppsök omedelbart en läkare om du upplever symtom på DVT. Om den lämnas obehandlad kan en DVT-blodpropp resa till lungorna och orsaka att blodkärlen i lungorna blockeras. Detta tillstånd kallas lungemboli.

Lungemboli är en medicinsk nödsituation som måste ses upp för, med symtom som:

• Blödande hosta
• Pulsen är snabb
• Andnöd eller plötslig andnöd
• Bröstsmärtor som blir värre när du hostar eller tar ett djupt andetag
• Yrsel och känsla av att svimma

Diagnos Djup ventrombos

Läkaren kommer att fråga om patientens symtom och sedan utföra en fysisk undersökning av det område av kroppen som är ömt och svullet. Efter det kommer läkaren att utföra en serie stödjande tester, till exempel:

• blodprov

  Målet är att mäta nivåerna av D-dimer, ett protein som bildas när blodproppar bryts ner i blodomloppet. Ju högre nivå av D-dimer, desto större är chansen för DVT.

• ultraljud Doppler

  Syftet med ett Doppler-ultraljud är att kontrollera om blodet flyter normalt eller är blockerat på grund av en blodpropp. Ultraljud kan göras med några dagars mellanrum för att upptäcka eventuella nya blodproppar.

• Venografi

  Målet är att ta reda på var blodflödet blockeras på grund av en blodpropp. Venografi är en röntgenundersökning som görs med hjälp av injektioner av kontrastfärg i patientens ådror.

• CT-skanning eller MR

  Målet är att få en helhetsbild av venerna. Denna undersökning kan även upptäcka andra störningar som kan uppstå i organen runt de problematiska blodkärlen.

Behandling Djup ventrombos

DVT-behandling syftar till att förhindra att blodproppar blir större, förhindra lungemboli och minska risken för återfall av DVT. Behandlingsmetoder som kan göras inkluderar:

1. Droger

De läkemedel som ges till patienter med DVT är antikoagulerande läkemedel, såsom heparin och warfarin. Detta läkemedel verkar för att förhindra blodproppar från att växa och minska risken för att nya blodproppar bildas.

Om patientens DVT är tillräckligt allvarlig eller det finns en lungemboli, kommer läkaren att ordinera trombolytiska läkemedel. Detta läkemedel fungerar genom att snabbt bryta upp blodproppar.

2. Filtrera vena cava

Om patienten inte kan behandlas med läkemedel kommer läkaren att placera ett speciellt filter i bukhålans huvudkärl (vena cava). Detta filter förhindrar att blodproppar kommer in i lungorna och orsakar lungemboli.

Kom dock ihåg att installation av filter på lång sikt faktiskt kan förvärra tillståndet. Därför bör filtret tas bort efter att risken för komplikationer minskat.

3. Kompressionsstrumpor

Kompressionsstrumpor bärs under eller ovanför knät för att förhindra svullnad från DVT. Läkare kommer att råda patienter att bära dessa kompressionsstrumpor varje dag i minst 2 år. Detta för att minska risken för att nya blodproppar ska bildas.

4. Trombektomi

Läkare kommer att utföra en trombektomi om blodproppen är stor och orsakar vävnadsskada.

Trombektomi görs genom att göra ett litet snitt i blodkärlet, sedan tar läkaren bort blodproppen, och reparerar sedan den skadade vävnaden och blodkärlen.

I vissa fall kommer läkaren att använda en speciell ballong för att hålla blodkärlen vidöppna under processen att ta bort blodproppen. Efter det kommer ballongen att lyftas tillsammans med blodproppen.

Komplikationer Djup ventrombos

Djup ventrombos kan leda till allvarliga komplikationer, inklusive:

Lungemboli

Lungemboli är en blockering av artärerna i lungorna på grund av blodproppar som rinner ut från benen. Lungemboli kan leda till allvarligare tillstånd, såsom pulmonell hypertoni och hjärtsvikt.

Posttrombotiskt syndrom (PTS)

Posttrombotiskt syndrom är en störning av blodflödet i venerna på grund av DVT. PTS kan orsaka sår, svullnad och missfärgning av huden på benen.

Förebyggande Djup ventrombos

Det finns flera saker du kan göra för att förhindra att DVT uppstår, nämligen:

• Om du har legat i sängläge länge, rör på benen då och då eller gå om du kan för att hålla blodet flödande.
• Om du är på lång pendling, eller om ditt jobb kräver att du sitter under långa perioder, gör några enkla benrörelser eller reser dig upp från stolen då och då för att gå.
• Om du nyligen har opererats, ta antikoagulantia som din läkare har ordinerat för att minska risken för att blodproppar bildas efter operationen.
• Lev en hälsosam livsstil, som att inte röka, äta näringsrik och balanserad mat, bibehålla en ideal kroppsvikt och träna regelbundet.