optimusveterinaria.com

Non-Hodgkins lymfom är en cancer som utvecklasi lymfsystemet, som är en samling kärl och körtlar som är utspridda i hela kroppen och fungerar som en del av immunförsvaret.En av dem är lymfkörtlarna.

Non-Hodgkin lymfom kännetecknas ofta av uppkomsten av klumpar i kroppen där det finns lymfkörtlar, såsom armhålor eller nacke. Detta tillstånd måste behandlas så snart som möjligt, annars kan cancern spridas till andra organ i kroppen och orsaka allvarliga komplikationer.

Orsaker till non-Hodgkins lymfom

Non-Hodgkins lymfom uppstår vanligtvis som ett resultat av förändringar eller mutationer i DNA:t hos en typ av vita blodkroppar som kallas lymfocyter. Lymfocyter är blodkroppar som fungerar för att bekämpa infektioner i kroppen.

Normalt kommer gamla eller gamla lymfocyter att dö, och kroppen kommer att producera nya lymfocyter för att ersätta dem. I fallet med non-Hodgkins lymfom fortsätter lymfocyterna att dela sig och växa onormalt (utan att stanna), vilket resulterar i en ansamling av lymfocyter i lymfkörtlarna.

Detta tillstånd orsakar svullnad av lymfkörtlarna (lymfadenopati) och kroppen blir mottaglig för infektion.

Det är inte säkert känt orsaken till DNA-förändringarna i en av dessa typer av vita blodkroppar. Det finns dock flera faktorer som kan öka en persons risk att utveckla non-Hodgkins lymfom, nämligen:

• 60 år och äldre
• Har ett svagt immunförsvar, till exempel på grund av användning av immunsuppressiva läkemedel
• Lider av en autoimmun sjukdom, som t.ex Reumatoid artrit, lupus eller Sjögrens syndrom
• Lider av vissa virus- och bakterieinfektioner, såsom virusinfektioner Epstein-Barr, HIV eller bakteriell infektion Helicobacter pylori
• Har en familjehistoria av non-Hodgkins lymfom
• Konstant exponering för vissa kemikalier, såsom bekämpningsmedel

Typer av non-Hodgkins lymfom

Baserat på de lymfocyter som genomgår DNA-förändringar delas non-Hodgkins lymfom in i två typer, nämligen:

• B Lim lymfocyter

  De flesta non-Hodgkins lymfom uppstår från dessa lymfocyter. B-lymfocyter bekämpar infektioner genom att producera antikroppar som kan neutralisera bakterier eller virus som är skadliga för kroppen. Denna typ av lymfom är också känd som diffust stort B-cellslymfom (DLBCL).

• T Lim lymfocyter

  Vissa T-lymfocyter är ansvariga för att förstöra bakterier, virus eller andra onormala celler i kroppen direkt. Samtidigt hjälper andra T-lymfocyter att påskynda eller bromsa aktiviteten hos andra immunsystemceller.

Symtom på non-Hodgkins lymfom

Symtom på non-Hodgkins lymfom beror på typen av lymfom och var det uppstår. Följande är några av symptomen på non-Hodgkins lymfom:

• En generellt smärtfri knöl i nacken, armhålan eller ljumsken
• Viktminskning
• Feber
• Svettas på natten
• Tröttas lätt
• Minskad aptit
• Bröstsmärta
• Svårt att andas
• Magen gör ont eller förstoras
• Kliande hud

När ska man gå till doktorn

Vissa symtom, såsom uppkomsten av en knöl eller feber, är inte tecken som kan bekräfta att en person har non-Hodgkins lymfom. Anledningen kan dessa symtom också uppstå vid andra tillstånd, såsom infektion.

Därför, om du upplever något av ovanstående symtom, kontakta en läkare för att fastställa orsaken, särskilt om du löper hög risk att utveckla non-Hodgkins lymfom.

Uppsök omedelbart en läkare om dina symtom har pågått under en längre tid eller förvärrats. Tidig undersökning och behandling kommer att minimera risken för komplikationer.

Diagnos av non-Hodgkins lymfom

För att diagnostisera non-Hodgkins lymfom kommer läkaren att ställa frågor om de symtom och besvär som patienten upplever, patientens hälsotillstånd och sjukdomshistoriken i patientens familj.

Efter det kommer läkaren att utföra en fysisk undersökning för att kontrollera om det finns svullna lymfkörtlar i nacken, armhålan eller ljumsken. Läkaren kommer då också att göra ytterligare undersökningar för att bekräfta diagnosen. Dessa inspektioner kan vara i form av:

• blodprov

  Blodprover görs för att fastställa förekomsten av infektion eller andra sjukdomar, såväl som förhöjda nivåer av laktatdehydrogenas (LDH) med ett fullständigt blodvärde, eftersom LDH ofta är förhöjt hos lymfompatienter.

• Lymfkörtelbiopsi

  En biopsi görs genom att ta ett prov av svullen lymfkörtelvävnad och sedan analysera det i ett laboratorium för att avgöra om patienten har non-Hodgkins lymfom eller inte.

  En biopsi kommer vanligtvis att följas av en undersökning immunfenotyp eller immunhistokemi, som är undersökning av antikroppar fästa till vävnaden. Detta test är användbart för att fastställa behandling

• Pebild

  Avbildning kan göras med röntgen, ultraljud, CT-skanning, MRI eller PET-skanning. Denna undersökning syftar till att fastställa cancerns plats och storlek, samt hur långt cancercellerna har spridit sig.

• Prov Benmärg

  Blod- och vävnadsprover tas genom aspiration för att se om lymfomet har spridit sig till benmärgen.

• Lumbalpunktion

  Denna undersökning syftar till att se spridningen av lymfom till hjärnan genom att ta ett prov av ryggmärgsvätska.

Stadium av non-Hodgkins lymfom

Efter att läkaren har genomfört undersökningen och bekräftat diagnosen kommer läkaren också att fastställa vilket stadium av cancern patienten lider av. Non-Hodgkins lymfom är uppdelat i fyra stadier, nämligen:

• Steg 1

  I detta skede angriper cancern endast en grupp lymfkörtlar, såsom lymfkörtelgrupper i ljumsken eller halsen.

• Steg 2

  Kroppsdelarna i lymfomstadiet separeras av diafragman. Steg 2 indikerar att cancern har invaderat två eller flera grupper av lymfkörtlar ovanför eller under diafragman.

• Steg 3

  I detta skede är cancern redan i gruppen av lymfkörtlar i toppen och botten av diafragman.

• Steg 4

  Steg 4 non-Hodgkin lymfom indikerar att cancern har spridit sig utanför lymfsystemet och in i benmärgen eller andra organ, såsom levern eller lungorna.

Behandling av icke-Hodgkins lymfom

Behandling för non-Hodgkins lymfom syftar till att ta bort cancern och förhindra att den sprids till andra organ. Behandlingen som ges kommer att anpassas till cancerstadiet, ålder och patientens hälsotillstånd.

Patienter med långsamt fortskridande non-Hodgkins lymfomindolent lymfom) kommer i allmänhet att genomgå noggrann övervakning utan någon behandling. Läkaren kommer att schemalägga regelbundna kontroller i flera månader för att övervaka och se till att cancern inte förvärras.

Om patientens icke-Hodgkins lymfom är aggressivt eller om symtomen och besvären förvärras, kommer läkaren att rekommendera följande behandlingsmetoder:

1. Kemoterapi

Kemoterapi är den vanligaste behandlingen för non-Hodgkins lymfom. Denna behandling syftar till att döda cancerceller med läkemedel.

Kemoterapi kombineras ibland med kortikosteroidläkemedel för att öka deras effektivitet. Användning av kortikosteroider är dock endast tillåten under kort sikt.

2. Strålbehandling

Strålbehandling används vanligtvis för att behandla non-Hodgkins lymfom i tidigt stadium. Strålbehandling använder höga doser av strålning, såsom röntgenstrålar eller protoner, för att döda cancerceller. Strålen riktas mot den del av lymfkörteln som har cancerceller.

3. Monoklonal antikroppsterapi

Denna behandling använder monoklonala antikroppsläkemedel, såsom rituximab, för att öka immunsystemets förmåga att förstöra cancerceller. Generellt kommer monoklonal antikroppsterapi att kombineras med kemoterapi.

Detta steg är dock endast effektivt för vissa typer av non-Hodgkins lymfom och måste justeras enligt resultatet av undersökningen immunfenotyp.

4. Benmärgstransplantation

Benmärgstransplantation utförs efter kemoterapi och strålbehandling. I detta förfarande kommer läkaren att transplantera friska benmärgsstamceller i patientens kropp, så att patientens kropp kan återuppbygga friska vita blodkroppar.

Komplikationer av non-Hodgkins lymfom

Patienter med non-Hodgkins lymfom som har gått igenom behandlingsprocessen eller till och med har förklarats botade löper fortfarande risken att uppleva komplikationer. Några av de komplikationer som kan uppstå är:

• Försvagat immunförsvar
• Infertilitet eller infertilitet
• En annan cancer dyker upp
• Andra hälsoproblem, såsom hjärtsjukdom, sköldkörtelsjukdom eller njursjukdom

Förebyggande av non-Hodgkins lymfom

Orsaken till non-Hodgkins lymfom är inte klart känd. Därför är förebyggande också svårt att göra. Det bästa steget som kan tas är att undvika faktorer som kan öka risken för att utveckla denna sjukdom, nämligen genom att:

• Missbruka inte droger eller ha sexuella relationer som riskerar att orsaka hiv/aids
• Använd arbetsskyddsutrustning, såsom masker och handskar, om du arbetar i en miljö där det förekommer exponering för kemikalier, såsom bekämpningsmedel
• Rådfråga din läkare regelbundet om du tar immunsuppressiva läkemedel för att undvika eventuella biverkningar
• Utför regelbundna hälsokontroller om du har en autoimmun sjukdom för att fastställa sjukdomsförloppet
• Ät en balanserad diet