optimusveterinaria.com

Scharlakansfeber eller scarlatina är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier Streptococcus pyogenes. Denna bakteriella infektion kännetecknas av utseendet av ett rött utslag på huden, hög feber, och sjuk hals.

Scharlakansfeber kan hända vem som helst. Denna bakteriella infektion tenderar dock att vara vanligare hos barn i åldrarna 5-15 år. Scharlakansfeber måste behandlas snabbt och på lämpligt sätt, annars kan det leda till farliga komplikationer, såsom lunginflammation.

Orsaker till scharlakansfeber

Scharlakansfeber orsakas av bakterier Streptococcus pyogenes (S. pyogenes) som kan föröka sig i tonsillerna och halsen. Dessa bakterier kan frigöra gifter som kan komma in i blodomloppet, och sedan orsaka feber och röda utslag på huden.

Bakteriell överföring S. pyogenes Det kan uppstå genom stänk av saliv, till exempel när en smittad person nyser eller hostar. Smitta kan också ske när någon av misstag konsumerar mat eller dryck från samma tallrik eller glas som den drabbade.

Dessutom kan beröring av föremål som stänks av patientens saliv också göra att en person blir infekterad med de bakterier som orsakar scharlakansfeber. Bakterier på händerna kan utvecklas till en hudinfektion eller komma in i kroppen om personen vidrör munnen eller näsan utan att tvätta händerna först.

Riskfaktorer för scharlakansfeber

Som tidigare förklarats kan scharlakansfeber hända vem som helst. Men en person med följande tillstånd löper större risk att utveckla det:

• 5–15 år gammal
• Att ha direktkontakt med personer med scharlakansfeber, till exempel hemma eller i skolan
• Arbeta eller spendera mycket tid på trånga platser, som skola eller dagis

Scharlakansfeber Symtom

I allmänhet uppträder symtomen på scharlakansfeber 2-4 dagar efter infektion med bakterien. Dessa symtom kan inkludera:

• Hög feber med frossa
• Röda utslag nästan över hela kroppen
• Ansiktet och halsen är röda, men huden runt läpparna är blek
• Röda linjer på armhålorna, armbågsveck och bakom knäna
• Ljusröd tunga med små knölar, även känd som jordgubbstunga
• Ont i halsen, halsen ser röd ut med vita eller gulaktiga fläckar
• Svullna tonsiller
• Svullna lymfkörtlar i nacken
• Magont
• Illamående eller kräkningar
• Svårt att svälja
• Huvudvärk

Ett utslag som uppstår hos personer med scharlakansfeber är ett typiskt symptom. Utslagen ser ut som en solbränna och känns sträv. Utslagen börjar vanligtvis i ansiktet och på halsen och sprider sig sedan till resten av kroppen. Utslagen blir rödare i områden med hudveck, såsom armhålor, armbågar och knän.

Vanligtvis uppträder hudutslag 1-2 dagar efter febern. Men i vissa fall kan utslagen uppstå 2 dagar innan febern och halsont kommer.

Utslagen kan pågå i ca 1 vecka. Efter att dessa symtom avtagit kan huden som påverkas av utslagen skala.

När ska man gå till doktorn

Kontrollera med din läkare om du eller ditt barn upplever något av ovanstående symtom, särskilt efter att ha interagerat direkt med personer som har samma symtom eller är kända för att ha scharlakansfeber. Tidig undersökning kommer att påskynda diagnos och behandling, vilket ger ett bra slutresultat.

Återgå omedelbart till läkaren om du eller ditt barn har tagit läkemedlet av läkaren, men det förbättras inte på 1 vecka. Du måste också återvända till läkaren omedelbart om du eller ditt barn upplever ett återfall av symtomen efter flera veckors återhämtning. Detta kan vara ett tecken på komplikationer, såsom reumatisk feber.

Scharlakansfeber diagnos

För att diagnostisera scharlakansfeber kommer läkaren initialt att ställa frågor om de symtom och besvär som patienten upplever. Efter det kommer läkaren att utföra en fysisk undersökning, som att titta på tillståndet för tungan, halsen och tonsillerna. Läkaren kommer också att undersöka lymfkörtlarna och utseendet och strukturen på utslagen.

Om från resultaten av undersökningen patienten misstänks ha scharlakansfeber, kommer läkaren att utföra svabbprov hals, d.v.s. vätskeprovtagning genom att gnugga (svabb) baksidan av halsen med hjälp av ett speciellt verktyg för senare analys i laboratoriet.

Av resultaten av analysen av vätskeprovet kan man se om det finns bakterier eller inte S. pyogenes på patienten.

Scharlakansfeber behandling

Behandling av scharlakansfeber syftar till att lindra symtom, förhindra komplikationer och minska risken för överföring till andra människor. Några av de behandlingar som kan göras för att behandla scharlakansfeber är:

Läkemedel

För att behandla scharlakansfeber kan din läkare ge dig orala antibiotika, såsom penicillin eller amoxicillin, i 10 dagar. För patienter som är allergiska mot penicillinantibiotika kan läkare ordinera erytromycin som ett alternativ.

Febern avtar vanligtvis inom 24 timmar efter att du tagit antibiotika. Även om febern har lagt sig är det viktigt för patienten att fortsätta ta antibiotika i upp till 10 dagar så att sjukdomen är helt botad och inga komplikationer uppstår.

Förutom antibiotika kan läkare även ge andra läkemedel, som paracetamol, för att lindra feber och halsont. Om patienten känner klåda på utslagen kan läkaren också ge en lotion med ingredienser kalamin eller antihistamintabletter.

Egenvård hemma

Förutom antibiotika kan några av följande egenvård i hemmet också göras för att minska smärta och göra patienten mer bekväm:

• Drick tillräckligt med vatten för att hålla halsen fuktig och undvika uttorkning.
• Gurgla med en saltvattenlösning för att minska svullnad och halsont.
• Konsumera halstabletter, så att en inflammerad hals känns bekvämare.
• Använd en luftfuktare för att avlägsna torr luft som kan utlösa halsont.
• Undvik irriterande ämnen, såsom cigarettrök och rengöringsmedel.

Scharlakansfeber Komplikationer

Om den inte behandlas omedelbart kan scharlakansfeber leda till flera komplikationer, såsom:

• Öroninfektion
• Böld i halsen eller peritonsillär abscess
• Bihåleinflammation
• Lunginflammation

Även om det är sällsynt kan scharlakansfeber också orsaka allvarligare komplikationer, såsom:

• Reumatisk feber, som är ett allvarligt tillstånd som angriper nervsystemet, huden, lederna och hjärtat
• Inflammation i glomerulus (glomerulonefrit)
• Hjärtskada
• Infektion av benen (osteomyelit)
• Nekrotiserande fasciit

Förebyggande av scharlakansfeber

Det bör noteras att bakterier S. pyogenes kan överföras från personer med scharlakansfeber som inte har känt symtom. Därför är det viktigt att alltid upprätthålla personlig hygien. Några infektionsförebyggande åtgärder som kan göras och läras ut till barn inkluderar:

• Vänj dig vid att tvätta händerna med tvål tills den är ren
• Använd inte samma matredskap eller dela med andra människor, särskilt de som är sjuka
• Undvik att dela mat, så att bakterier inte sprids från eller till andra människor
• Tvätta bestick och leksaker med varmt vatten och tvål efter användning
• Håll avstånd eller bär en mask när du interagerar med personer med scharlakansfeber

Om du eller ditt barn lider av scharlakansfeber, kan du göra för att undvika att överföra denna infektion till andra:

• Täck munnen och näsan när du hostar eller nyser, så att bakterier inte sprids till andra människor
• Gå inte till skolan eller res till trånga platser när du är sjuk