optimusveterinaria.com

Leukemi, eller snarare leukemi, är en blodcancer som orsakas av att kroppen producerar för många onormala vita blodkroppar. Leukemi kan förekomma hos både vuxna och barn.

Vita blodkroppar är en del av immunförsvaret som produceras i benmärgen. När benmärgens funktion störs kommer de vita blodkropparna som produceras att genomgå förändringar och inte längre utföra sin roll effektivt.

Leukemi är ofta svår att upptäcka eftersom symtomen liknar andra sjukdomar. Tidig upptäckt måste göras så att leukemi kan behandlas snabbt.

Karakteristisk-CAvund och symtom på leukemi

Till en början orsakar leukemi ofta inga tecken. Nya symptom uppstår när cancercellerna blir fler och fler och börjar attackera kroppens celler. Symtom som uppträder varierar också, beroende på vilken typ av leukemi som drabbats. Men i allmänhet är egenskaperna hos personer med leukemi:

• Feber och frossa.
• Kroppen känns trött och tröttheten går inte över även efter vila.
• Drastisk viktminskning.
• Symtom på anemi.
• Röda fläckar på huden.
• Näsblödning.
• Kroppen får lätt blåmärken.
• Överdriven svettning (särskilt på natten).
• Lätt att bli smittad.
• En knöl uppstår i nacken på grund av svullna lymfkörtlar.
• Magen känns obehaglig på grund av svullen lever och mjälte.

Allvarligare symtom kan upplevas av patienter när cancerceller täpper till blodkärlen i vissa organ. Symtom som kan uppstå inkluderar:

• Stor huvudvärk
• Illamående och kräkningar
• Muskler utom kontroll
• Bensmärta
• daze
• Beslag

När ska man gå till doktorn

Kontakta omedelbart läkare om symtom uppstår, såsom återkommande och långvarig feber eller näsblod. Symtom på leukemi liknar ofta de vid andra infektionssjukdomar, såsom influensa. Undersökning behöver göras för att tidigt upptäcka möjlig cancer och förhindra utvecklingen av sjukdomen.

Om du är en aktiv rökare och har svårt att sluta röka, rådgör med din läkare om åtgärder du kan vidta för att sluta röka. Rökning är en av de faktorer som kan öka risken för leukemi.

Behandling av leukemi tar lång tid. Rådgör regelbundet med läkare under behandlingen, även fram till slutet av behandlingen. Detta görs så att utvecklingen av sjukdomen alltid övervakas av läkaren.

Orsaker till leukemi

Leukemi orsakas av onormala vita blodkroppar i kroppen och växer okontrollerat. Den exakta orsaken till förändringarna som inträffar är ännu inte känd, men följande faktorer tros öka risken för att utveckla leukemi. Riskfaktorerna i fråga inkluderar:

• Har en familjemedlem som har haft leukemi.
• Lider av genetiska störningar, som t.ex Downs syndrom.
• Lider av blodsjukdomar, såsom myelodysplastiskt syndrom.
• Ha en rökvana.
• Har genomgått cancerbehandling med kemoterapi eller strålbehandling.
• Arbeta i en miljö som utsätts för kemikalier, såsom bensen.

Typer av leukemi

Leukemi kan vara kronisk och akut. Vid kronisk leukemi växer cancerceller långsamt och de initiala symtomen som uppträder är vanligtvis mycket milda. Vid akut leukemi sker utvecklingen av cancerceller mycket snabbt och de symtom som uppträder kan förvärras på kort tid. Akut leukemi är farligare än kronisk leukemi.

Baserat på vilken typ av vita blodkroppar som är involverade delas leukemi in i fyra huvudtyper, nämligen:

Akut lymfatisk leukemi

Akut lymfatisk leukemi (ALL) eller akut lymfatisk leukemi uppstår när benmärgen producerar för många vita blodkroppar, en typ av omogna lymfocyter eller lymfoblaster.

Kronisk lymfatisk leukemi

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) eller kronisk lymfatisk leukemi uppstår när benmärgen producerar för många onormala lymfocyter och långsamt orsakar cancer.

Akut myeloblastisk leukemi

Akut myeloblastisk leukemi (AML) eller akut myeloblastisk leukemi uppstår när benmärgen producerar för många omogna myeloidceller eller myeloblaster.

Kronisk myelocytisk leukemi

Kronisk myelocytisk leukemi (KML) eller kronisk myelocytisk leukemi uppstår när benmärgen inte kan producera mogna myeloidceller.

Utöver de fyra typerna av leukemi ovan finns det flera andra sällsynta typer av leukemi, inklusive:

• Hårcellsleukemi (hårcellsleukemi).
• Kronisk myelomonocytisk leukemi (kronisk myelomonocytisk leukemi).
• Akut promyelocytisk leukemi (promyelocytisk akut leukemi).
• Stor granulär lymfatisk leukemi (stor granulär lymfatisk leukemi).
• Juvenil myelomonocytisk leukemi, som är en typ av myelomonocytisk leukemi som angriper barn under 6 år.

Leukemi diagnos

Läkaren kommer att fråga om symtomen som patienten upplever och utföra en fysisk undersökning. Genom en fysisk undersökning kan läkare upptäcka tecken på leukemi som uppträder, såsom blåmärken på huden, blek hud på grund av anemi och svullna lymfkörtlar, lever och mjälte.

Diagnosen leukemi kan dock inte bekräftas endast genom fysisk undersökning. Därför kommer läkaren att utföra ytterligare undersökningar för att bekräfta diagnosen och vilken typ av leukemi som patienten upplever. De typer av inspektioner som utförs inkluderar:

blodprov

Ett fullständigt blodvärdestest utförs för att bestämma antalet röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar. Läkare kan misstänka att en patient har leukemi om antalet röda blodkroppar eller blodplättar är lågt och formen på blodkropparna är onormal.

Benmärgsaspiration

En benmärgsaspirationsprocedur utförs genom att ta ett prov av benmärgsvävnad från höftbenet med en lång, tunn nål. Detta prov undersöks sedan i ett laboratorium för att upptäcka cancerceller.

Utöver de diagnostiska testerna ovan kommer läkaren även att utföra andra uppföljningsundersökningar för att kontrollera organavvikelser på grund av leukemi. De typer av tester som kan utföras är:

• Skanningstester, såsom ultraljud, CT-skanning och MRT.
• Lumbalpunktion.
• Leverfunktionstester.
• Mjältbiopsi.

Leukemi behandling

Hematologiska onkologispecialister (blod- och cancerspecialister) kommer att bestämma vilken typ av behandling som ska utföras baserat på typen av leukemi och patientens allmänna tillstånd. Här är några behandlingsmetoder för att behandla leukemi:

• Kemoterapi, som är en behandlingsmetod som använder läkemedel för att döda cancerceller, till exempel klorambucil. Läkemedel kan vara i form av orala tabletter eller intravenösa injektioner.
• Immunterapi eller immunterapi, som är administrering av läkemedel för att stärka immunförsvaret och hjälpa kroppen att bekämpa cancerceller. Typ av läkemedel som används, till exempel interferon.
• Riktad terapi, vilket är användningen av läkemedel för att hämma produktionen av proteiner som cancerceller använder för att växa. Exempel på typer av läkemedel som kan användas är proteinkinashämmare, såsom imatinib.
• Strålbehandling, som är en behandlingsmetod för att förstöra och stoppa tillväxten av cancerceller genom att använda kraftfulla strålningsstrålar.
• Benmärgstransplantation, som är en procedur för att ersätta skadad benmärg med frisk benmärg.

Ibland utförs även kirurgiska ingrepp för att ta bort mjälten (splenektomi) som förstoras. En förstorad mjälte kan förvärra symptomen på leukemi som drabbas av.

Leukemikomplikationer

Leukemi kan orsaka komplikationer om behandlingen inte görs omedelbart. Några av de komplikationer som kan uppstå är:

• Blödning i organ, såsom hjärnan eller lungorna.
• Kroppen är mottaglig för infektion.
• Risken att utveckla andra typer av blodcancer, såsom lymfom.

Komplikationer kan också uppstå på grund av vidtagna behandlingsåtgärder. Följande är några av komplikationerna av leukemibehandling:

• Graft kontra värdsjukdom, som är en komplikation av benmärgstransplantation.
• Hemolytisk anemi.
• Tumörlyssyndrom (tumörlyssyndrom).
• Nedsatt njurfunktion.
• Infertilitet.
• Cancerceller dyker upp igen efter att patienten genomgått behandling.

Barn med leukemi löper också risk för komplikationer på grund av behandling. Typer av komplikationer som kan uppstå inkluderar störningar i centrala nervsystemet, utvecklingsstörningar och grå starr.

Leukemi förebyggande

Det finns inget effektivt sätt att förebygga leukemi hittills. Det finns dock flera sätt du kan göra för att minska risken att utveckla leukemi, inklusive:

• Träna regelbundet.
• Sluta röka.
• Använd personlig skyddsutrustning, särskilt om du arbetar i en miljö som är utsatt för exponering för kemikalier, såsom bensen.

Gör regelbundna hälsokontroller för att upptäcka cancer tidigt, särskilt om du har cancer i familjen.