Bencancer - Symtom, orsaker och behandling

Skelettcancer är en typ av cancer som angriper benen. Detta tillstånd kan upplevas av barn till vuxna. Bencancer kan påverka vilket ben som helst i kroppen, men det uppstår vanligtvis i ben, armar och bäcken.

Skelettcancer är ett sällsynt tillstånd och står för endast 1 % av alla cancerpatienter. Medan skelettcancer hos barn bara upptar cirka 3% av alla cancerfall hos barn. Tumörer som bildas i benet är mer godartade än maligna.

Symtom på bencancer

Följande är de tre huvudsakliga tecknen och symtomen på skelettcancer, nämligen:

  • Smärtsam. Patienter med skelettcancer kommer att känna smärta i området av det drabbade benet. Inledningsvis känns smärtan bara ibland, men kommer att bli vanligare när cancern växer. Smärtan blir värre med rörelse och är vanligtvis värre på natten.
  • Svullnad. Svullnad och inflammation uppträder i området runt cancerbenet. Om svullnaden uppstår i benet nära leden kommer patienten att få svårt att röra leden.
  • Sköra ben. Bencancer gör att benen blir sköra. När det blir värre kan även mindre skador leda till frakturer.

Några andra symtom som kan åtfölja de tre huvudtecken ovan är:

  • Viktminskning utan anledning.
  • Svettas på natten.
  • Kroppen blir lätt trött.
  • Feber.
  • En känsla av domningar eller domningar, när cancern uppstår i ryggraden och pressar på nerverna.
  • Andnöd, när bencancer sprider sig till lungorna.

Tänk på att bensmärta hos vuxna ibland misstas för artrit. Även hos barn och ungdomar anses det ibland vara en bieffekt av bentillväxt. Kontakta omedelbart en läkare om du eller ditt barn upplever skelettsmärta som kommer och går, blir värre på natten och inte förbättras även efter att ha tagit smärtstillande medel.

Anledning och riskfaktor Kanker Tupprepa

Den exakta orsaken till skelettcancer är inte känd. Detta tillstånd tros dock utlösas av förändringar eller mutationer i gener som styr celltillväxt. Dessa mutationer gör att cellerna växer okontrollerat och bildar tumörer i benen.

Cancer som bildas i benen kan spridas till andra delar av kroppen genom blodomloppet eller lymfatiska organen.

Det finns ett antal faktorer som kan öka en persons risk att utveckla skelettcancer, nämligen:

  • Lider av en genetisk störning som kallas Li-Fraumenis syndrom.
  • Har fått behandling med strålbehandling.
  • Har någonsin haft en ögoncancer som kallas retinoblastom, som barn.
  • Har du någonsin haft ett navelbråck?
  • Har Pagets sjukdom, ett tillstånd där benen blir svaga.

Typ Kanker Tupprepa

Följande är typer av skelettcancer:

  • Osteosarkom.Osteosarkom är den vanligaste typen av skelettcancer, som utvecklas i bencellerna i armar, ben och bäcken. Osteosarkom Det är vanligare i åldern 10-30 år, och är vanligare hos män än hos kvinnor.
  • Kondrosarkom. Denna typ av skelettcancer utvecklas i broskcellerna i överarmarna, axlarna, revbenen, bäckenet och låren. Kondrosarkom Det är vanligare hos kvinnor över 40 år.
  • Ewings sarkom. Denna typ av skelettcancer utvecklas vanligtvis i bäckenet, lårbenet och skenbenet. Ewings sarkom är vanligare vid 10-20 års ålder. Endast 10 procent av fallen av Ewings sarkom upplevs av vuxna i åldern 20 år och äldre.
  • Chordom. Denna typ av skelettcancer uppträder vanligtvis vid basen av skallen eller i ryggraden, och tenderar att växa långsamt. Chordom drabbar oftast män i åldern 30 år och äldre.
  • Jättecelltumör i ben. Även om de flesta tumörer av denna typ är godartade, kan vissa vara maligna. Denna typ av skelettcancer angriper i allmänhet benen i armarna och benen nära knäet. Dessa tumörer sprider sig sällan till andra avlägsna delar av kroppen, men dyker ofta upp igen även efter avlägsnande.

Diagnos Kanker Tupprepa

Läkare kan misstänka att en patient har skelettcancer, om det finns ett antal symtom som har beskrivits tidigare. Men för att vara säker kan läkaren utföra ytterligare undersökningar, såsom:

  • Röntgenfoto. Röntgenundersökning görs för att fastställa benskador orsakade av cancer, samt förekomst eller frånvaro av ny bentillväxt. Röntgenundersökningar kan också visa läkare om patientens symtom orsakas av skelettcancer eller andra tillstånd, till exempel frakturer.
  • Cdatoriserad tomografi (CT)skanna. En datortomografi är en röntgenundersökning med hjälp av en dator för att ta fram tredimensionella bilder av kroppsdelar. En datortomografi görs vanligtvis för att se om cancern har spridit sig till andra organ.
  • Magnetisk resonanstomografi (MRI). En MRT används för att tydligare se storleken på cancern och omfattningen av dess spridning inom eller runt benet.
  • Kärnkraftsinspektion. Vid behov kommer läkaren att kombinera en röntgenundersökning med en injektion av radioaktivt material i en ven. Det radioaktiva materialet kommer att absorberas snabbare av cancerbenet och hjälper läkaren att se det drabbade området tydligare.
  • Biopsi. En biopsi är borttagning av ett prov av cancerös benvävnad för undersökning under ett mikroskop. Detta är den mest exakta metoden för att diagnostisera skelettcancer. Förutom att kunna avgöra vilken typ av skelettcancer patienten har, kan en biopsi också upptäcka cancerns stadium och spridning. En biopsi kan utföras genom nyckelhålsoperation eller genom öppen operation.

Ovanstående undersökning används också för att fastställa cancerns stadium eller svårighetsgrad. Det finns fyra stadier i fallet med skelettcancer, nämligen:

  • Steg 1. I detta skede är cancern fortfarande i ett område av benet.
  • Steg 2. I detta skede har cancercellerna börjat växa.
  • Steg 3. I detta skede har cancern spridit sig till mer än ett område av samma ben.
  • Steg 4. I detta skede har cancern spridit sig till andra organ i kroppen, såsom lungor, lever eller hjärna.

Behandling Kanker Tupprepa

Behandlingsalternativ för skelettcancer beror på svårighetsgraden, platsen och typen av cancer. Behandling av skelettcancer kan göras med kirurgi, kemoterapi eller strålbehandling.

Drift

Operationen syftar till att ta bort den del av benet som drabbats av cancern och den omgivande vävnaden vid behov. Några typer av operationer som kan göras för att behandla skelettcancer är:

  • Benborttagningskirurgi. Benborttagningsoperation utförs när cancern inte har spridit sig utanför benet, och benet kan fortfarande omformas. I denna procedur avlägsnas den del av benet som drabbats av cancern och ersätts sedan med ett konstgjort ben av metall (en protes). När det gäller musklerna kommer blodkärl och nerver runt benen att finnas kvar. Om cancerbenet ligger nära en led som i knät, kan ortopeden också ta bort leden och ersätta den med en konstgjord led.
  • Amputation. Amputation är borttagning av en del av eller hela den cancerdrabbade lem, och ersätt den sedan med en konstgjord lem. Denna procedur görs när cancern har spridit sig till andra områden runt benet. Vid en amputation kommer läkaren att ta bort alla delar av benet, muskler, blodkärl och nerver runt benet som har drabbats av cancer.

Efter framgångsrik operation rekommenderas patienten att genomgå sjukgymnastik, för att återställa organfunktionen i den opererade delen.

Kemoterapi

Kemoterapi är administrering av läkemedel mot cancer genom injektion i en ven. Kemoterapi kan göras på flera sätt, nämligen:

  • Kombinerat med strålbehandling innan patienten opereras. Denna metod som kallas chemoradiation är effektiv vid behandling av Ewings sarkom.
  • Ges före operation för att krympa storleken på cancern, så att den kan tas bort utan att behöva genomgå amputation.
  • Ges efter operation för att förhindra att cancerceller växer tillbaka.
  • Ges för att lindra symtom (palliativ kemoterapi) hos patienter som inte kan behandlas på något sätt.

Implementeringen av kemoterapi är uppdelad i flera cykler, varje cykel varar i flera dagar. Det finns ett mellanrum på flera veckor mellan en cykel och nästa, så att patienten kan återhämta sig från effekterna av kemoterapi. Antalet cykler av kemoterapi som behövs kommer att vara olika för varje patient, beroende på cancerns typ och svårighetsgrad.

Strålbehandling

Strålbehandling eller strålbehandling görs genom att sända ut en stark strålning, såsom en röntgen. Denna procedur görs vanligtvis före operation för att krympa cancerceller, så cancern är lättare att ta bort. Strålbehandling utförs vanligtvis 5 gånger i veckan, varje session varar några minuter.

Precis som kemoterapi kan strålbehandling också göras för att lindra symtom och bromsa utvecklingen av cancer hos patienter med skelettcancer som inte kan behandlas på något annat sätt.


$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found