Höftfrakturer - Symtom, orsaker och behandling

Höftfraktur En höftfraktur är ett tillstånd när benet i höftleden är sprucket eller brutet. Detta tillstånd uppstår ofta på grund av en hård stöt i höftområdet.

Höften är leden som förbinder lårbenet med höftbenet. Dessa leder spelar en viktig roll för att kontrollera människokroppens rörelser, som att gå, sitta eller helt enkelt vrida kroppen.

När höftbenet är brutet eller brutet kommer benets funktion att störas och kan hindra dagliga aktiviteter.

Egentligen är vad som menas med en höftfraktur en fraktur på det övre lårbenet. Detta tillstånd är en nödsituation som kräver omedelbar läkarvård.

Orsaker till höftfrakturer

Höftfrakturer kan hända vem som helst. Detta tillstånd uppstår ofta på grund av ett hårt slag mot höftområdet på grund av ett fall, olycka eller skada under sport.

Utöver svåra skador kan även höftfrakturer från mindre skador eller spontana höftfrakturer förekomma. En person kommer att löpa större risk för en höftfraktur, även om det inte finns någon allvarlig skada, om de har följande faktorer:

1. Äldre

Höftfrakturer är benägna att drabbas av äldre som är 65 år och äldre. Äldre kommer att uppleva en minskning av bentäthet och styrka, vilket gör dem mottagliga för frakturer.

Dessutom upplever äldre också synnedsättning och balansproblem, vilket gör dem sårbara för fall och skador som kan orsaka höftfrakturer.

2. Lider av vissa sjukdomar

Osteoporos, cancer och hypertyreos är exempel på sjukdomar som gör att bentätheten minskar, vilket gör ben benägna att frakturera. Dessutom kan neurologiska sjukdomar, såsom demens eller Parkinsons sjukdom, också göra en person mer benägen att falla och frakturera höften.

3. Kvinna

Minskade nivåer av hormonet östrogen i kroppen när de går in i klimakteriet gör att kvinnor förlorar bentäthet snabbare. Detta tillstånd gör att kvinnor är mer benägna att få höftfrakturer än män.

4. Fetma

Människor som är överviktiga är också benägna att få höftfrakturer på grund av tryck från kroppsvikt i höftområdet.

5. Läkemedelsbiverkningar

Vissa mediciner, såsom kortikosteroider, kan göra att benen försvagas om de används under en längre tid. Dessutom kan lugnande läkemedel, som t.ex bensodiazepiner, kan orsaka yrsel. Detta ökar risken att falla ännu högre.

6. Näringsrubbningar

Brist på kalcium och D-vitamin i kroppen kan öka risken för höftfraktur. Detta beror på att kroppen behöver dessa två näringsämnen för benbildning.

7. Tränar sällan

Regelbunden träning kan bidra till att öka muskel- och benstyrkan, så risken för skador blir lägre. Omvänt löper personer som sällan tränar mer risk för höftfraktur.

8. Cigaretter och alkoholhaltiga drycker

Cigaretter och alkoholhaltiga drycker kan hämma processen för benbildning och regenerering, vilket gör att benen blir spröda och lätt går sönder.

Symtom på höftfraktur

De flesta av symtomen på en höftfraktur uppträder efter ett fall, men det kan också uppstå spontant. Symtom som tyder på en höftfraktur är:

  • Outhärdlig smärta i höften eller ljumsken.
  • Kan inte stå eller vila på benet vid den skadade höften.
  • Oförmåga att lyfta, flytta eller rotera lemmar.
  • Blåmärken och svullnad i området runt höfterna.
  • Benet på den skadade höften blir kortare eller böjs utåt.

När hnuvarande till dokter

Kontakta omedelbart en läkare eller läkare om du faller och känner av ovan nämnda symtom. Försök att inte röra på dig mycket och se till att din kropp är varm, så att tillståndet för skadan på benet inte förvärras.

Om du lider av en sjukdom som riskerar att orsaka höftfraktur, kontrollera regelbundet med din läkare för behandling.

Om du tar läkemedel som ökar risken för höftfraktur på lång sikt, diskutera fördelarna och riskerna. Fråga din läkare, är det någon ansträngning som behöver göras för att förhindra frakturer.

Diagnos av höftfraktur

Läkare kan diagnostisera en höftfraktur genom de tecken och symtom som uppstår, såsom blåmärken och svullnad runt ljumsken, samt en onormal position eller form på höften.

För att bekräfta diagnosen kommer läkaren att genomföra en undersökning med röntgenstrålar för att få en uppfattning om tillståndet och platsen för det brutna benet.

Om röntgenbilden inte kan visa frakturens lokalisering kommer läkaren att utföra andra avbildningstester, såsom en MR- och CT-skanning. Båda dessa undersökningar syftar till att närmare undersöka höftbenets och omgivande vävnads tillstånd.

Höftfrakturbehandling

De flesta fall av höftfraktur behandlas med kirurgi och görs så snart som möjligt. Operationsmetoden bestämdes utifrån vilken typ av fraktur som uppstått, patientens förmåga att röra sig, tillståndet hos ben och leder samt patientens ålder.

Det finns flera operationsmetoder som kan utföras, nämligen:

Pennfäste (intern fixering)

I denna procedur kommer en ortopedisk läkare eller en ortopedisk läkare som är specialiserad på höft och knä installera specialverktyg för att korrigera benstrukturen och limma tillbaka de brutna benen till sin ursprungliga position. Denna operation utförs om den frakturerade delen av höftbenet inte rör sig för långt.

Partiell höftprotes

Denna procedur utförs för att ta bort basen av det trasiga eller skadade lårbenet och ersätta det med ett konstgjort ben. Denna typ av operation utförs endast om frakturen är oregelbunden.

Full höftprotes (ttotal höftprotes)

Vid höftprotesoperation kommer läkaren att placera en ledskål och ett konstgjort lårben för att ersätta den skadade eller trasiga delen. Procedur total höftprotes utförs för att behandla höftfrakturer hos patienter som också har artrit eller har nedsatt ledfunktion på grund av en tidigare skada.

Återhämtning av höftfraktur

Under återhämtningsperioden kommer patienter att genomgå sjukgymnastik för att återställa benfunktion och styrka, förbättra rörligheten och påskynda läkningsperioden. Vilken typ av sjukgymnastik som ges beror på vilken typ av operation som utförts tidigare, samt patientens hälsotillstånd och rörlighet.

Medicinska rehabiliteringsläkare kommer också att hjälpa drabbade att lära sig att utföra dagliga aktiviteter, som att bada och klä på sig, med begränsade rörelseförhållanden. Patienter kan rekommenderas att använda rullstol eller käpp ett tag.

Förutom operationer och rehabiliteringsingrepp kommer läkaren också att ge mediciner för att lindra smärta och minska risken för höftfraktur i framtiden. Hos personer med osteoporos kommer läkare att ordinera bisfosfonatläkemedel för att stärka skelett och minska risken för höftfrakturer.

Komplikationer av höftfraktur

Höftfraktur är en allvarlig skada, särskilt för äldre. Om det inte behandlas snabbt, har detta tillstånd potential att orsaka försämrat blodflöde runt låret. Skada på höftbenet kan också göra att bäckenet blir smalt.

Om blodflödet avbryts kommer vävnaden i lår- och höftområdet att dö och ruttna, vilket orsakar långvarig smärta. Detta tillstånd är känt som avaskulär nekros.

Höftfrakturer kan också göra att en person inte kan röra sig. Om rörelsen hindras under en längre tid riskerar en person att utveckla blodproppar (djup ventrombos och lungemboli), urinvägsinfektioner och lunginflammation.

Förebyggande av höftfrakturer

Det främsta förebyggandet av höftfrakturer är att alltid vara försiktig så att du inte faller och att tidigt öka benstyrkan. Detta steg kan göras genom att:

  • Behåll intaget av kalcium och vitamin D. Kalcium kan fås från mjölk, ost och yoghurt. Medan D-vitamin kan fås genom att äta lax, nötlever, torskleverolja och räkor.
  • Träna regelbundet varje dag för att öka muskel- och benstyrkan och därigenom minska risken att falla.
  • Begränsa alkoholkonsumtionen, för att minska risken att falla.
  • Sluta röka, eftersom tobak kan minska bentätheten.
  • Håll ditt hem säkert från föremål som kan få dig att falla eller halka, såsom mattor eller elektriska ledningar.
  • Rådgör med en läkare om vilka typer av läkemedel som är säkra att ta, för att förhindra dåsighet och yrsel och minska risken för att falla.
  • Gör regelbundna ögonundersökningar, särskilt om du har diabetes eller ögonsjukdom.

För dig som har kommit in i den äldre åldern (över 65 år) kan synnedsättning eller svårigheter att gå göra dig mer benägen att falla. Använd käpp när du går eller bär ett höftskydd för att minimera påverkan av ett fall.


$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found