Närsynthet (Närsynthet) - Symtom, orsaker och behandling

Rlångt borta eller miopi är störasyn vilket gör att avlägsna föremål ser suddiga ut, men inga problem att se närliggande föremål. Närsynthet eller närsynthet kallas också minus öga.

Närsynthet eller närsynthet är ett av ögats brytningsfel. Detta tillstånd uppstår eftersom ögat inte kan fokusera ljuset på rätt ställe, nämligen på ögats näthinna. Det främsta symtomet på närsynthet är dimsyn när man tittar på avlägsna föremål, som att skriva på en svart tavla eller trafikskyltar.

Närsynthet kan behandlas med användning av glasögon. Utöver glasögon kan närsynthet även behandlas med LASIK-operation som använder laserljus. Närsynthet kan behandlas av en ögonläkare eller en refraktiv ögonläkare.

Symtom på närsynthet (närsynthet)

Symtom på närsynthet eller närsynthet kan förekomma hos vem som helst och i alla åldrar. Men detta tillstånd börjar i allmänhet kännas av barn i skolåldern till tonåringar.

Personer som lider av närsynthet kommer att uppleva dimsyn när de tittar på avlägsna föremål. Hos barn gör detta tillstånd ofta att de har svårt att se bokstäverna på tavlan när de sitter på bakre raden. Hos vuxna är ett vanligt klagomål svårigheter att se trafikskyltar.

På grund av svårigheten att se avlägsna föremål uppträder ofta vissa symtom hos personer med närsynthet, både upplevda av den drabbade och insedda av andra. Dessa symtom är:

  • Huvudvärk
  • Trötta ögon för att ögonen jobbar för mycket
  • Blinkar ofta
  • Kisar ofta med ögonen när man tittar på avlägsna föremål
  • Gnuggar ofta ögonen
  • Verkar omedveten om existensen av avlägsna föremål

Närsynthet kan förvärras med åldern, men stabiliseras vanligtvis i vuxen ålder. I vissa fall kan närsyntheten fortsätta att förvärras.

När hnuvarande till dokter

Du rekommenderas att kontrollera dina ögon regelbundet så att ögonproblem som närsynthet kan upptäckas och behandlas tidigt. Rutinmässiga ögonundersökningar kan också upptäcka andra synstörningar, såsom lat öga eller kisa. Rutinmässiga ögonundersökningar kan göras av både barn och vuxna.

Om du misstänker en förändring eller minskning av synförmågan, kontakta omedelbart en ögonläkare. Till exempel när du inte kan se skrift eller avlägsna objekt som normalt är synliga.

Du rekommenderas också att ta ditt barn till ögonläkaren om det verkar uppleva symtom på närsynthet. Ögonläkaren avgör om du är närsynt eller inte.

Dessutom finns det ett akut medicinskt tillstånd som är en komplikation till närsynthet, nämligen näthinneavlossning eller -avlossning. Ring din läkare omedelbart om du har symtom på näthinneavlossning, såsom:

  • Ljusblixtar visas i ett eller båda ögonen.
  • En skugga dyker upp som en gardin för synen.
  • Ögonen svaga.

Orsaker till närsynthet (närsynthet)

Närsynthet eller närsynthet uppstår när ljus som kommer in i ögat inte faller på sin rätta plats, nämligen näthinnan. Detta tillstånd orsakas av ögonglobens form som är längre än den normala ögongloben.

Dessutom kan närsynthet också orsakas av abnormiteter i hornhinnan och ögats lins, som fungerar för att fokusera ljus på näthinnan.

Fram till nu är orsaken till ögongloben längre än normalt är inte känt med säkerhet. Det finns dock flera faktorer som anses öka risken, inklusive:

  • Genetik

    En person vars föräldrar är närsynta har större risk att utveckla närsynthet.

  • Mindre solsken

    Den som sällan gör utomhusaktiviteter löper större risk att drabbas av närsynthet på grund av brist på solljus.

  • D-vitaminbrist

    En studie säger att en person som har brist på D-vitamin riskerar att utveckla närsynthet.

  • Vana att läsa eller titta för noga

    En person som ofta läser, tittar på skärmen eller tittar för nära ögat är mer benägen att bli närsynt. Vanan att läsa på en mörk plats, antingen i sittande eller liggande, riskerar också att göra ögonen närsynta.

Diagnos av närsynthet (närsynthet)

Om patienten misstänks lida av närsynthet kommer ögonläkaren att fråga om de symtom som har dykt upp, sedan när symtomen har dykt upp och deras svårighetsgrad. Efter det kommer läkaren att undersöka ögonen för att avgöra om patienten är närsynt eller inte.

Läkaren kommer att utföra en ögonskärpa undersökning med hjälp av ett bokstavs- och sifferdiagram (Snellen diagram). Patienten ombeds titta på diagrammet på ett avstånd av 6 meter och sedan läsa bokstäverna eller siffrorna på diagrammet från den största till den minsta.

Vid misstanke om närsynthet eller närsynthet kommer läkaren att be patienten läsa bokstäver och siffror igen, med hjälp av minuslinser. Denna minuslins placeras i en anordning som kallas refraktor. Läkaren kommer att byta ut linserna tills de hittar en linsstorlek som passar patienten.

Om patientens syn fortfarande är nedsatt efter synskärpaundersökningen, kan läkaren utföra ytterligare undersökningar, såsom:

  • Pupillundersökning, för att se pupillens reaktion på ljus genom att lysa ett ljus på ögat med en ficklampa eller speciell lampa.
  • Undersökning av ögonrörelser, för att se om patientens ögon rör sig i harmoni eller inte.
  • Sidosynsundersökning, för att fastställa tillståndet och förmågan hos patientens sidoseende.
  • Undersökning av framsidan av ögongloben, för att leta efter sår eller grå starr på hornhinnan, iris, lins och ögonlock.
  • Undersökning av näthinnan och synnerven, för att se eventuella skador på näthinnan eller synnerven.
  • Undersökning av ögontrycket, för att se om det finns en ökning av ögontrycket genom att trycka försiktigt på ögat med ett specialverktyg. Ökat ögontryck kan vara ett symptom på glaukom.

Behandling av närsynthet (närsynthet)

Behandling för närsynthet eller närsynthet görs för att fokusera ljuset på näthinnan. Vilken typ av behandling som väljs beror på patientens ålder, svårighetsgraden av närsynthet och patientens hälsotillstånd.

Användning av glasögon eller kontaktlinser

Det enklaste och mest prisvärda sättet att behandla närsynthet eller närsynthet är att använda glasögon eller kontaktlinser. Valet av glasögon och kontaktlinser beror på patientens behov och komfort.

När du väljer att använda kontaktlinser, se till att alltid hålla kontaktlinserna rena för att undvika ögoninfektioner. Kontaktlinser bör också tas bort innan du går och lägger dig.

Laserljuskirurgi (LASIK)

Laserkirurgi, som LASIK och SMILE kan också vara ett alternativ. Nästan alla patienter som genomgår denna operation känner betydande förändringar. I denna operation kommer en laserstråle att användas för att justera krökningen av hornhinnan.

Tänk på att denna procedur inte är lämplig för personer under 21 år eftersom deras ögon fortfarande utvecklas.

t drogatropin ögondroppar

Atropin ögondroppar tros kunna förhindra närsynthet eller närsynthet från att förvärras. Ögondroppar kan användas rutinmässigt hos närsynta patienter enligt läkares ordination.

Implantat av konstgjorda linser

Konstgjorda linsimplantat utförs för att behandla hög svårighetsgrad närsynthet eller närsynthet som inte kan behandlas med laserkirurgi. Denna procedur görs genom att sätta in en konstgjord lins utan att ta bort originalokularet eller ersätta originallinsen med en konstgjord lins.

Komplikationer av närsynthet (närsynthet)

Närsynthet som inte behandlas korrekt kommer att minska livskvaliteten för den drabbade eftersom den drabbade inte kan utföra normala dagliga aktiviteter. Dessutom ökar svår närsynthet också risken för andra ögonproblem som näthinneavlossning, grå starr och glaukom.

Gravida kvinnor som lider av närsynthet eller höga minusögon, rekommenderas att inte föda normalt. Om du föder vaginalt har personer med närsynthet stor risk för näthinneavlossning eller -avlossning.

Om du har hög minusöga och är gravid, diskutera med din förlossningsläkare om planering för förlossningen.

Förebyggande av närsynthet (närsynthet)

Närsynthet kan inte helt förhindras. Det finns dock några enkla steg du kan ta för att upprätthålla ögonhälsan. Dessa steg inkluderar:

  • Använd solglasögon när du reser under dagen för att skydda dina ögon från solen.
  • Gör regelbundna ögonkontroller.
  • Använd glasögon eller kontaktlinser med rätt storlek.
  • Sluta röka.
  • Vila ögonen med jämna mellanrum när du arbetar med
  • Öka konsumtionen av frukt och grönsaker, särskilt de som är rika på vitamin A och vitamin D.
  • Utför regelbundna hälsokontroller om du har kroniska sjukdomar, särskilt diabetes och högt blodtryck.

$config[zx-auto] not found$config[zx-overlay] not found