optimusveterinaria.com

Vaskulit är inflammation i blodkärlen somresultera i förändra på blodkärlens väggar.Dessa förändringar i blodkärlen kan störa normalt blodflöde och orsaka störningar i flera organ i kroppen.

Blodkärl är kanaler som transporterar blod tillsammans med syre och näringsämnen i det, genom hela kroppen. Om blodkärlen blir inflammerade kan blodkärlens väggar förändras.

Förändringar i blodkärl kan inkludera:

• Förtjockning och förträngning, vilket gör det svårt för blodet att flöda till organ eller kroppsvävnader
• Blockering, som kan blockera blodflödet, så att blod inte alls kan strömma till organ eller kroppsvävnader
• Förtunning och sträckning, vilket kan orsaka ett aneurysm (utbuktning av ett blodkärl) och kraftiga blödningar när aneurysmet brister

Vaskulit, även känd som angiit eller arterit, är av flera typer. Det finns typer av vaskulit som bara påverkar vissa organ, såsom hjärnan, ögonen eller huden. Men det finns också en typ av vaskulit som angriper flera organ samtidigt.

Typer av vaskulit

Vaskulit kan grupperas i tre typer baserat på storleken på de drabbade blodkärlen, nämligen:

• Stora blodkärl, till exempel vid reumatisk polymyalgi, Takayasus arterit och giant cell arterit
• Måttliga kärl, t.ex. vid Buergers sjukdom, överkänslig vaskulit, Kawasakis sjukdom och polyarteritis nodosa
• Små blodkärl, till exempel vid Behcets sjukdom, Churg-Strauss syndrom, Henoch-Schonlein purpura, mikroskopisk polyangit, Wegeners granulomatos, kryoglobulinemi

Orsaker till vaskulit

Vaskulit uppstår när kroppens immunförsvar angriper sina egna blodkärl. Det är inte känt exakt varför detta hände. Emellertid tros störningar i immunsystemet utlösas av följande tillstånd:

• Autoimmuna sjukdomar, som t.ex Reumatoid artrit, lupus eller sklerodermi
• Allergiska reaktioner på vissa mediciner
• Reaktioner på infektioner, såsom hepatit B och hepatit C
• Blodcancer, såsom lymfom

riskfaktorer för vaskulit

Vaskulit kan hända vem som helst. Följande faktorer kan dock öka en persons risk att utveckla vaskulit:

• Har en familjehistoria av vaskulit
• Har en rökvana, särskilt vid Buergers sjukdom
• Använder narkotika och farliga droger, som kokain
• Att ta vissa droger, som t.ex hydralazin, allopurinol, minocyklin, och propyltiouracil
• Har en infektionssjukdom, som hepatit B eller hepatit C
• Lider av störningar i immunsystemet, såsom lider av lupus, Reumatoid artriteller sklerodermi

Symtom på vaskulit

Symtom på vaskulit varierar kraftigt och är i allmänhet förknippade med minskat blodflöde till kroppen. Symtom på vaskulit som kan kännas av drabbade inkluderar:

• värkar
• Trötthet
• Aptitlöshet
• Viktminskning
• Huvudvärk
• Svettas på natten
• Utslag på huden
• Svullnad
• Feber
• Domningar eller domningar

Utöver ovanstående klagomål finns det också symtom som specifikt beror på vilken typ av vaskulit som patienten upplever, såsom:

• Takayasus arterit, med symtom på domningar eller frossa i kroppen, nedsatt minne och nedsatt syn
• Kryoglobulinemi, som kännetecknas av klagomål av röda eller lila hudutslag på de nedre extremiteterna i kalla temperaturer
• Jättecellarterit, med symtom på hårbottensmärta, käksmärta vid tuggning, dubbelseende och tillfällig blindhet
• Wegeners granulomatosis, med symtom på andnöd, rinnande näsa, väsande andning, långvarig bihåleinflammation, öroninfektioner och ansiktssmärta
• Henoch-Schonlein purpura, som kännetecknas av buksmärtor, blod i urinen, ledvärk och lila utslag på armar eller underben
• Buergers sjukdom, som kännetecknas av domningar, stickningar eller smärta i händer och fötter, till kallbrand (vävnadsdöd)
• Kawasakis sjukdom, som kännetecknas av rodnad i ögon och mun, svullna körtlar i nacken, torra och spruckna läppar eller bröstsmärtor
• Mikroskopisk polyangit, med symtom som att hosta upp blod, andnöd och ibland utvecklas till njursvikt
• Polyarteritis nodosa, med symtom i form av muskel- och ledvärk, buksmärtor efter att ha ätit, domningar och stickningar, anemi och blödningar i tarmarna
• Reumatisk polymyalgi, med symtom på smärta och stelhet i axlar, nacke och midja, särskilt efter att ha vaknat
• Behcets sjukdom, med klagomål om kräftsår eller sår i munhålan, sår i underlivet, akneliknande hudskador, inflammation i ögonen, smärta och svullnad i lederna, buksmärtor och diarré
• Churg-Strauss syndrom, som kännetecknas av astma, allergisk rinit och förhöjda nivåer av vita blodkroppar
• Överkänslighet vaskulit, kännetecknad av röda fläckar på huden, som vanligtvis visas på underbenen eller nedre delen av ryggen

När ska man gå till doktorn

Kontrollera med din läkare om du upplever något av de ovan nämnda symtomen, särskilt om du löper risk att utveckla vaskulit.

Vissa typer av vaskulit har symtom som snabbt kan förvärras. Därför kommer snabb diagnos att öka effektiviteten av behandlingen för personer med vaskulit.

Vaskulitdiagnos

För att diagnostisera vaskulit kommer läkaren att ställa frågor om symtom, livsstil, mediciner som tagits och patientens och familjens historia av sjukdomen. Därefter kommer läkaren att utföra en fysisk undersökning för att leta efter tecken orsakade av vaskulit.

Om patienten misstänks ha vaskulit kommer läkaren att utföra ytterligare tester, såsom:

• Biopsi, för att kontrollera vävnadsskador på blodkärlen eller organ som misstänks vara påverkade av detta tillstånd, genom att ta vävnadsprover från de drabbade blodkärlen eller organen
• Blodprover, för att upptäcka antikroppar som kan attackera blodkärl och mäta nivåer av inflammationsmarkörer i kroppen
• Skanningar, såsom ultraljud, datortomografi, PET-skanning och MRI, för att hitta blodkärl eller organ som påverkas av vaskulit
• Angiografi, för att se om blodkärlens väggar är förträngda eller vidgade

Andra specifika tester kan också göras, såsom ett urintest för att upptäcka njurskador, eller ett elektrokardiogram för att kontrollera hjärtskador.

Behandling av vaskulit

Metoden för behandling av vaskulit beror på typen av vaskulit, det organ som påverkas, den underliggande orsaken och dess svårighetsgrad. Målet med behandlingen är att lindra symtomen och förebygga komplikationer. Några av de behandlingsmetoder som kan göras är:

Läkemedel

För att minska inflammation kan läkare ge kortikosteroidläkemedel, såsom: prednison eller metylprednisolon.

Observera att långvarig användning av kortikosteroider kan orsaka biverkningar, såsom diabetes och osteoporos. Därför bör patienter som tar detta läkemedel genomgå regelbundna kontroller hos sin läkare.

Förutom kortikosteroider kan läkare också ge immunsuppressiva läkemedel, såsom: cyklofosfamid eller azatioprin, för att undertrycka immunsystemets svar genom att utlösa skador på blodkärlen.

Hos patienter som inte kan ta immunsuppressiva medel eller har Churg-Strauss syndrom typ vaskulit, kan läkare ge biologisk terapi med rituximab.

Drift

I vissa fall kan vaskulit orsaka aneurysm eller utbuktning av blodkärl. Vaskulit kan också göra artärerna smala och därigenom blockera blodflödet.

För att övervinna ovanstående tillstånd kommer läkaren att utföra operation för att förhindra att blodkärlen brister på grund av aneurysmer och för att påskynda det blockerade blodflödet.

Vaskulitkomplikationer

Komplikationer från vaskulit beror på typen av vaskulit och patientens svårighetsgrad. Dessutom kan komplikationer också uppstå på grund av biverkningar av läkemedel mot vaskulit. Några komplikationer som kan upplevas av patienter med vaskulit är:

• Blodkoagulering
• Aneurysm eller aortadissektion
• Infektioner, såsom lunginflammation och sepsis, som en bieffekt av vaskulitbehandling
• Skador på organ, såsom njurar eller hjärta
• Blindhet, resultat jättecellarterit som inte hanteras
• Graviditetskomplikationer, såsom havandeskapsförgiftning, missfall eller långsam tillväxt hos fostret
• stroke

Förebyggande av vaskulit

Orsaken till vaskulit är inte känd med säkerhet så det är svårt att förebygga. Men för dig som har fått diagnosen vaskulit, gör regelbundna kontroller hos din läkare, och genomgå den behandling som har getts av läkaren. På så sätt övervakas ditt tillstånd alltid och komplikationer kan förebyggas.

Patienter kommer också att uppmanas att ändra sin livsstil för att bli friskare genom att göra följande:

• Bibehåll ideal kroppsvikt
• Ät en balanserad näringsrik kost, som grönsaker och frukt
• Träna regelbundet
• Hantera stress väl
• Sluta röka